om / kontakt

Eva Spikbacka

Jag är född och uppvuxen i Österbotten, Finland och yrkesverksam som bildkonstnär i Stockholm. Min utbildning har jag fått på Yrkeshögskolan Novia i Finland Bachelors degree in Fine Arts och på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm som projektstudent i grafik med inriktning mot djuptryck.

För att reflektera något kring upptakten till mitt konstnärliga arbete, dess uppslag och idé och vad som kommit att bli de kärnämnen som jag rör mig kring och som driver mig vidare behöver jag gå tillbaka till våren 2004, då jag som ung konststuderande formulerade mitt kandidatarbete i fri konst. Jag befann mig då i en slags uppgörelse med bilden och mitt eget bildskapande. Oförmögen att komma vidare i bildvärlden, hade jag under en längre tid istället ägnat mig åt att samla en ansenlig mängd texter och artiklar inom ett antal ämnen, som av en för mig då okänd anledning, starkt fångade mitt intresse. Föremålen för min uppmärksamhet kan i korthet sägas ha varit konst versus varat som filosofisk term, och jag ställde upp dessa som ett slags antiteser och motpoler och samtidigt grundförutsättningar för skapandet av bilder.

Fortsättningsvis intresserar detta område mig mycket. Jag tryckte mina anteckningar sådana de var vid tiden för examensarbetet och lät dem bli en del av mitt verk. Delresultatet blev pamfletten ”Indicier” som trycktes i 100 exemplar och gör avstamp i Kazimir Malevitj målning från 1915 ”Vit kvadrat på vit botten”. Manuskriptet är en essä som skildras av en nihilistisk pilgrim, det handlar om tidsmaskiner och neuroser och ytterst om hur man kan komma att måla sig till ”vit kvadrat på vit botten”. Och vad det är som händer där inför kvadratens majestätiska vithet. Där vid andens tomrum där allt är stilla eller börjar om. Där vid det outsägliga som är konstnärens råmaterial, det som ändå bara kan fångas i små brottstycken.

Frånvaron av något, närvaron av något och ursprunget till idéerna kring varat och det sublima.

Denna temporära brytning med bilden; vallfärden till den vita kvadraten och de cirkulära processer som styr ett skapande har därefter kommit att arta sig till ett centralt tema i mitt konstnärliga arbete och något jag ständigt återkommer till. Ett slags; ’I describe the way and meanwhile I am proceeding along it’ Gurli Lindén om Hilma af Klints verk.

Jag vill kalla mig grafiker, hantverkare, bildmakare, konstnär. Jag utforskar tryckets processer och bygger upp bildvärldar att röra mig i för att gestalta mikroskeenden i rummet, i tiden. I grafiken, som kan sägas vara min huvudsakliga inriktning, finns en fysisk närvaro av en alldeles unik värld som uppstår någonstans i hantverksprocessen kring trycket. Jag försöker arbeta i olika material och tekniker och utveckla egna metoder för att överraska mig själv och hitta nya vägar in i bilden. Det handlar om det exakta men ändå inte mätbara. Bilder i tomrummet mellan tid och tid. Små berättelser om de tafatta försöken att finna sig tillrätta och för ett ögonblick definiera sig, formulera sig i en komplex värld.

Jag återvänder ändå alltid till det vita, till den ”grumlighet som täcker och den renhet som skapar nytt” som Anders Olsson skriver i förordet till /Oskuldens århundrade – den vita monokromens historia Rooseum-Center for contemporary art, Liljevalchs konsthall 2001/

Kontakt: eva.spikbacka@gmail.com